”Ibland glömmer man fördelen med att vara först”
Vi fångar in Andreas Lebisch, arkitekt och affärsutvecklare inom hållbarhet, och dyker ner i arkitekturdebatten, lärdomar från genomförda projekt och utmaningarna med att skala upp det klimatneutrala byggandet.
Andreas, du har en imponerande bakgrund med många byggda klimatneutrala projekt, på vilket sätt är det värdefullt?
– Vi arkitekter jobbar med att skapa fantasier. Först när de provas i verkligheten och formas av beställare, ekonomiska faktorer, hållbarhetsmål, lagar, politik och sociala aspekter förstår vi vad som är robust nog att bli byggt. Är visionen tillräckligt resilient är det ett nöje att få följa projektet i mål och jag har haft turen att medverka i några med starka visioner som blivit byggda. Men jag har också många pappersslott i bagaget och vi kan faktiskt lära oss av det också. Huvudsaken är att vara öppen för förändring då varje projekt har olika variabler att förhålla sig till. Så värdet eller lärdomen av det byggda, enligt min erfarenhet, ligger väldigt mycket i en övertygelse att vilja och orka driva starka idéer hela vägen utan att ge vika för utmaningar eller motgång. Genom att söka synergier och sammanlänka visionen med våra kunder kan vi tillsammans driva utvecklingen framåt.
På vilket sätt bidrar ÅWL till utvecklingen?
– Som bransch står vi inför stora utmaningar. Eftersom vi bara har en planet måste vi vara väldigt noga med hur vi bygger. Det vill jag driva och förändra, framför allt kopplat till fysiska material. Sakerna vi bygger hus av är kostsamma i pris men också i energi och klimatavtryck. Vi måste vara smarta, titta på husets alla delar och ha en tydlig bild för den totala kostnaden innan vi börjar projektera. Vi har verktygen och rätt kompetens att driva utvecklingen och förnya sätten vi bygger på. Som arkitekter har vi bra insikt i projektet, kunskap om byggnadens alla delar, förmågan att samordna och samla information samt komma med innovativa idéer. Tillsammans ska vi kliva fram och lösa samtidens utmaningar.
Vad står i vägen för att skala upp det klimatneutrala byggandet?
– Den viktigaste lärdomen jag har är kanske att det är svårt att vara först, men att det finns stora vinster för den som vågar satsa. Exempelvis, en beställare som bryter ny mark genom att prova en ny certifiering eller gör ett pilotprojekt inom fossilfritt byggande, får väldigt mycket uppmärksamhet för det. Marknadsvärdet det ger att vara först är enormt. I en tid av förändring ger det ringar på vattnet och människors uppfattning av ett projekt eller företaget ger stora effekter.
Det finns också en snöbollseffekt i och med att många vill vara med och bidra till denna typ av projekt. När det visas upp på olika sätt sprids både kunskap och inspiration. Ett exempel som jag var med i är Förskolan Hoppet, ett innovationsprojekt för fossilfritt byggande av Göteborgs Stad. Det är ett relativt litet bygge men som fick en massa uppmärksamhet och många priser för sitt innovationstänk både inom Sverige och internationellt.
Med det sagt finns det fortfarande stora utmaningar och hinder för storskaligt klimatneutralt byggande. Många stora aktörer vill inte riskera något alls utan är ganska avvaktande, men likt 1970-talets energikris som gjorde att vi lärde oss bygga mer energieffektiva hus kommer även denna kris leda till positiv utveckling. På ÅWL är den viktigaste formen av vägledning att vi inte kan fortsätta enligt business as usual och förlita oss på gamla kunskaper och metoder. Vi måste – utifrån det vi vet och kan om alla nya förutsättningar och de konsekvenser som väntar – ställa om.
Så för att svara på frågan, vi behöver bli bättre på att testa nya lösningar. Sedan behöver vi vara vassa på att jämföra de olika scenarierna och sätten att bygga på, så att vi inte ritar fler pappersslott utan i stället specifikt och faktabaserat. Då går det att förbigå snacket och börja bygga.
Mycket snack leder sällan någonvart, vad behöver arkitekturdebatten för injektion för att bli relevant?
– Arkitekturdebatten behöver en injektion av optimism och opportunism. Vi borde alla ge plats för en bredare diskussion och fler perspektiv – prata med fler än den bekanta gruppen – för att förändra medieklimatet. Inom arkitekturen är den sociala aspekten avgörande för projektets framgång, att vara ute på plats och ta till sig av de utmaningar och förhoppningar som finns. Görs det dåligt, eller inte alls, blir resultaten där efter; icke-integrerade och verklighetsfrånvända. Samma tendens finns i debatten, så vi behöver alla bli mer aktiva och alerta, dela med oss av vår kunskap och nya idéer. Optimism leder till ett bättre klimat, vilket i sig skapar utrymme för innovation.
