Vi välkomnar expert på växtväggar
Hej Lovisa Berg, välkommen till ÅWL! Berätta kort om hur du blev expert på växtväggar.
Jag är landskapsarkitekt och har länge varit intresserad av vertikal grönska. Tidigare har det varit svårt att anpassa växtväggar för vårt svenska klimat, men nu utvecklas nya system och möjligheter för våra breddgrader. Jag var nyfiken på detta och deltog i ett växtväggsseminarium i Skåne där man lyckats göra flera växtväggar eller levande väggar som man också kallar dem, med system anpassade till nordiskt klimat. Därefter började jag läsa in mig ännu mer och fick tillfälle att fördjupa mina kunskaper i ett projekt jag jobbade med under min tidigare anställning hos Nyréns Arkitektkontor.
I dagarna har Stockholmarna fått en grön växtvägg mitt i city – berätta!
Det är en av de första levande väggarna i Stockholm. Den är centralt belägen i korsningen Mäster Samuelsgatan – Drottninggatan och klär in ett befintligt fasadhörn i två våningar som sticker ut i gaturummet och hamnar i blickfånget för de som passerar. Vi jobbade med ett mönster av olika växter vilket ger en stor effekt med olika texturer och blommor.
Projektet är utfört under min anställning hos Nyréns (tillsammans med arkitekterna Anna Karin Fallan, Sara Norås och Cecilia Rossing som ritat en renovering av övriga delar av fasaden). Vasakronan var uppdragsgivare och har varit väldigt modiga i sin satsning inom denna nya typologi av grönska. Greenworks var leverantör av växtväggen och SLU bistod med forskning-och expertisstöd.
Vad är de gröna väggarnas positiva effekter?
Det finns flera positiva effekter med de gröna väggarna i staden. De bidrar till en biodiversitet, dvs de drar till sig bin och insekter. De har en positiv miljö-psykologisk påverkan genom att stressnivåer går ner när vi människor ser grönska. Dessutom är de temperaturutjämnande, ger ljuddämpning och samlar partiklar vilket leder till renare luft.
Vilka är de största utmaningarna när man jobbar med hus och växtväggar?
Förutsättningarna blir väldigt annorlunda när växterna ska växa vertikalt, de beter sig på ett annat sätt än när de växer i jorden horisontellt. På väggen växer de i ett filtsystem där växterna kan breda ut sina rötter och få näring genom bevattningen.
Väggen som växtplats är ett utsatt läge där klimatet får större skiftningar, det kan bli väldigt hett på sommaren och som mest kritiskt på vintern, då rötterna är känsliga för frystorkning.
Det gäller att välja rätt växt som klarar de tuffa förutsättningarna och helst är gröna året runt. Därför kan vi se härdiga växter såsom lingon, becknejlika, dvärgbjörk och kryptall växa på väggen.
Hur ser du på framtiden? Kommer vi att se fler gröna väggar i våra städer?
Ju tätare vi bygger staden desto mer bör vi tänka på olika sätt att få in grönska. Levande väggar ska dock inte ersätta de viktiga horisontella gröna ytorna men ses som ett komplement i en stad med stor mångfald.
Jag tror att vi kommer att få se fler växtväggar i framtiden och jag ser fram emot att arbeta vidare med den här typen av projekt här på ÅWL.
