Rasmus Billing berättar om framtidens boende
Hej Rasmus Billing! Berätta, vem är du och vad är din roll på ÅWL?
Jag jobbar som ansvarig arkitekt och har nu varit anställd i drygt 10 år på ÅWL. Under denna tid har jag varit handläggare eller ansvarig arkitekt för mer än 1 000 färdigprojekterade eller färdigbyggda bostäder.
Jag är uppväxt på Reimersholme på Södermalm och läste under min studietid förutom arkitektur även byggtekniska och projektledande kurser. Jag pluggade i Jönköping, Mexico och Washington D.C innan jag till slut flyttade hem till Stockholm och bosatte mig på Kungsholmen, där jag fortfarande bor.
Du föreläste om Framtidens Boende på Småhusdagen. Vilka trender och tendenser berättade du om?
I min föreläsning fokuserade jag på långsiktiga tendenser och beteendemönster kring boendet.
Jag berättade om det senaste inom modulbyggande, självförsörjande hus, smarta rum-i-rum lösningar för kompakta boenden och fördelen med bostäder som är flexibla över tid. Jag berörde också nya kollektiva boendeformer och långsiktiga forskningsprojekt som HSB Living Lab på Chalmers och KTH Living Lab i Stockholm.
Baserat på statistik om vad vi svenskar vill ha för kvalitéer i vårt boende (om vi får välja helt fritt), presenterade jag våra idéer för att utveckla nya bostadsområden som tillgodoser fler av dessa behov. Bland annat genom att bygga moderna trädgårdsstäder i de stora städernas ytterområden. Om hur man kan blanda upplåtelseformer och skala och alltid se till att dessa nya områden förses med bra kollektivtrafik in till city, och i ringleder runt städerna.
Vilken anser du är den största utmaningen för oss som arkitekter i framtiden?
Den allt mer standardiserade bostaden i massproduktion som vi återigen ser en kraftig frammarsch för i Sverige.
Vi har sedan avregleringen av bostadsmarknaden för cirka 30 år sedan byggt upp ett stort underskott av bostäder i tätorterna med följd att priserna har ökat kraftigt över tid.
När politikerna nu börjar inse detta och föreslår snabba, valvinnande ”quickfix”-lösningar finns en risk att man i hast och all välmening tar beslut som vi om 20 år kommer att ångra och inse är kontraproduktiva ur socioekonomisk och samhällsekonomisk synvinkel.
Att idag bygga många billiga bostäder och bostadsmiljöer med bristfälliga kvalitéer bara för att det ska gå snabbt, är riskabelt. I ett längre, 50-års perspektiv kan totalnotan för oss skattebetalande svenskar bli mycket hög.
Vi vet dessutom idag att det finns andra sätt att skapa många bostäder under kort tid utan att kompromissa med viktiga livsmiljökvaliteter. Här tror jag att vi i arkitektkåren under de närmaste åren har en viktig roll att spela för att tillsammans med byggarna och politikerna inte upprepa misstagen från 60 och 70-talet.
