Almedalen 2022: Låt oss enas om en lägsta nivå för framtidens lärmiljöer! 

Vi måste prata om konsekvenserna vi skapar för våra och andras barn när vi konsekvent kompromissar med lärmiljöernas ytor ute och inne. Vi känner en allvarlig oro över utvecklingen av hur vi idag bygger förskolor och skolor där elever placeras sist i prioritetsordning, överordnade av vinstmarginaler och dåliga byggrätter. Vad betyder Skollagens ”ändamålsenliga lokaler” under ekonomisk kris när det råder hög belåning och felplanering i samhället? Vem tar ansvar för barnets välmående, trygghet och kreativa utveckling?  

I Almedalen 2022 är detta ett av de viktigaste ämnena för ÅWL. Som en del av Skolhusgruppen efterfrågar vi en myndighet som tar på sig ansvaret för att definiera en kravställan för barns lärmiljöer; ett Nationellt Centrum för lärmiljöer. Med det på plats kan vi som medverkar i byggprocessen i alla fall vara överens om en lägsta nivå för framtidens lärmiljöer. Vi måste titta på nya lösningar som stimulerar rätt typ av byggnader. Byggprisindex har stigit stadigt samtidigt som ersättningsmodellen inte ökat och dåliga kommunala processer äter av den budget som borde komma de som vistas i skolan till gagn. Dags att sluta baka samma kaka och fundera på nya ingredienser.  

Vi vill se en kravställan baserad på vad skolorna ska ge tillbaka till de individer som vistas där, utöver god utbildning och en givande arbetsplats, men också vad de väntas ge tillbaka till samhället genom den bärande, sociala och samlande funktion platsen innehar. 1,5 miljoner människor vistas i skolan varje dag. Det är Sveriges största arbetsplats. Vi tycker det är mer än rimligt att kräva att dessa miljöer är statligt kvalitetssäkrade, oavsett om de byggs privat eller kommunalt.  

Konsekvenserna av för små och överbefolkade utrymmen vet vi om, men vi blundar för dess effekter. Som stress och dålig hälsa i allmänhet. Men det kan också leda till att vi i längden blir mindre kreativa, samarbetsvilliga, innovativa när miljöerna inte stöttar samtidens arbetssätt. Var ska barn och elever lära sig social interaktion, att laborera och ha kreativa samarbeten? Färdigheter som definieras av miljön de växer upp i. Färdigheter som lägger grund till framtida yrken som inte finns idag. Jo självklart i skolan.  

Vem kommer att betala priset i längden för de åtstramningspaket som vi kommer behöva genomföra om inte Boverket vågar sätta en kravställan på ett minimumantal kvadratmeter ute och inne?  

 

Vår oro är allvarlig, det är värt att upprepa. 

 

Louise Lindquist Sassene 

Arkitekt och affärsområdesansvarig samhällsfastigheter