Vårt hållbarhetsarbete
Vi måste, vi vill och vi kan. Hållbarhet må vara ett urvattnat begrepp, men det råder inga tvivel om vad det innebär för oss. Eller vad konsekvensen blir om vi skulle strunta i det. För oss är det enda sättet att skapa relevant samhällsbyggnad och det påverkar varje val vi gör.
Hållbarhet är inte ett tillval
Vi står inför ett skifte vi länge anat. Ett skifte som innebär stora förändringar för alla människor på jorden. Det innebär också en stor förändring för vår roll som arkitekter. Skiftet syns som en följd av pandemin och den globala uppvärmningen, men även i våra kunders ambitioner och interna mål kopplat till hållbarhet. Denna globala förändring är framdriven av nya värderingar, nya livsstilsmönster, flera globalt bindande direktiv och ett ökande antal nationella lagar som styr mot mer hållbara lösningar. Omställningen som nu sker i samhället som en följd av klimatutmaningen påverkar varje aktör i byggsektorn. Det innebär att det som inte är hållbart blir kostsamt och på sikt kommer att utgöra en ekonomisk såväl som legal risk. Följden blir att hållbarhet inte längre är något ”nice to have” eller ett tillval, utan nödvändigt för att vara relevant, för att upprätthålla lagkrav, få tillgång till finansiering och skapa lönsamhet.
Vi arkitekter har ett ansvar att göra kloka och klimatsmarta val – som gynnar alla – genom hela designprocessen. Vi har kunskapen om vilka parametrar som är beroende av varandra, som balans mellan stad och grönstruktur, vikten av att vårda och nyttja befintliga material, byggnader och grönområden samt att bygga nytt med respekt för naturens begränsade resurser. Klimatsmarta och kunniga val i tidiga skeden skapar lägre ekonomisk risk och högre värde för våra kunder. Och i längden människan.
Vi arbetar strategiskt och målinriktat med hållbarhet för att vi måste. Men också för att vi vill. På ÅWL är vi många som vill göra skillnad och att det vi ritar, nytt eller återbrukat, ska generera relevanta lösningar där byggnaderna eller markmiljön är ett positivt tillskott i alla avseende.
35
Projekt med återbruk 2023
2
Nya Noll Co2-projekt under 2023
2 784
Antal lägenheter med trästomme under 2023
Verksamhetsmål
Byggsektorn bär ett stort ansvar för att säkra ett klimatneutralt samhällsbyggande. Tillsammans står vi för 1/3 av Sveriges hela avfallsproduktion. 20% av de inhemska utsläppen av växthusgas kommer härifrån, varav 10% kommer från faktiskt byggproduktion. Inte nog med det, byggsektorn är även en pådrivande orsak till minskad biologisk mångfald, grönytor och kolsänkor.
Detta är ingen nyhet. Inte heller att vi måste agera nu. Klimatkrisen är vår tids främsta utmaning och något vi på ÅWL konstant förhåller oss till och jobbar med i varje aspekt av vår verksamhet. Vi har ett tydligt verksamhetsmål att vara topp tio inom hållbarhet 2025, vilket innebär att projektering, utbildning, rekrytering och interna satsningar utförs med detta i åtanke. Vi engagerar oss i flertalet kunskapshöjande aktiviteter och allierar oss med branschorganisationer som SGBC, Sweden Green Building Council och CCBuild, Centrum för cirkulärt byggande. Vi agerar i linje med Parisavtalet och utgår från FN:s globala mål i alla projekt. Vi är även med i den nationella Färdplan 2030 såväl som den mer progressiva Lokal färdplan Malmö 2035.
“På ÅWL har vi identifierat vad vi som företag behöver göra, lära oss och utvecklas inom för att klara av samtidens krav.”
Cecilia Holmström
Klimatlagstiftning och klimatdeklaration
Nyligen släppte Boverket de nya systemgränsvärden som föreslås gälla för klimatlagstiftningen som infaller 2025 respektive 2030. Det innebär att vi de närmsta åren behöver förändra både hur vi bygger och vad vi bygger av, för att drastiskt minska utsläppen som vår bransch genererar.
Vi vet hur, men det innebär förändrade arbetssätt och processer där klimatkalkylen blir lika viktig som den ekonomiska kalkylen. Det blir avgörande att göra rätt val medan möjligheten finns. När byggnaden är klar och ska klimatdeklareras är det nämligen för sent. Med Klimatvägledning hjälper och rådger vi kunder från projektets start till färdigställande, där vårt eget BIM-integrerade verktyg för klimatberäkning löper parallellt hela vägen i designprocessen.
Utbildning och kompetens
Vi har inte en hållbarhetschef eller -expert, vi har över hundra. Vi säkerställer att alla ÅWL:s medarbetare har aktuell hållbarhetskompetens. Tillsammans erbjuder vi en bred och djup kunskap, där vi har både spets och generell kompetens. Vi utför kontinuerligt internutbildningar, senast inom LCA, och har ett ambitiöst föreläsningsprogram där vi löpande bjuder in experter och inspiratörer.
Digital metod och process
Ett klimatneutralt byggande uppnås enbart genom att arbeta tillsammans med kunder och leverantörer, med gemensamma mål och ambitioner såväl som verktyg. För oss är BIM avgörande. I BIM kan vi knyta viktiga faktorer som livscykelanalys i tidiga skeden, tid, kostnad, materialegenskaper och energiförbrukning till 3D-modellen. BIM innebär projektanpassad mängdning, underlag för logistik, en effektiv projektering och inte minst ett redskap i förvaltningsskedet.
Varje val och beslut räknas. Vi vet att det är avgörande ur ett affärsperspektiv att förstå de cirkulära värdekedjorna. Varje dag leder vi uppdrag och kunder mot hållbara lösningar genom kloka val under hela designprocessen.
Vi ser klimatutmaningen och omställningen den kräver som en möjlighet att vända utmaningar till kreativa lösningar, att utveckla arkitektrollen till mer ansvarstagande. En möjlighet att influera samtidens byggtradition att bli hållbar på riktigt.
10 fokusområden Ekologisk hållbarhet
Redan 2014 konstaterade flera forskningsrapporter att hälften av en byggnads klimatpåverkan kommer från byggprocessen. Sedan dess har denna andel bara ökat varför förändringar gör störst nytta där. Det finns därmed mycket vi kan och måste göra för att minimera byggbranschens negativa klimatpåverkan. Vi har identifierat 10 fokusområden för ekologisk hållbarhet som vi jobbar extra intensivt med i projekt.
Ta tillvara på platsens förutsättningar
Det innebär att vid utformning av byggnader och landskap utnyttja de specifika resurser som finns på platsen. Det kan handla om grönstruktur, topografi, sol- och vindförhållanden mm. Det påverkar oss i ställningstaganden gällande t.ex. husens placering (massbalans och vegetation), fasadens utformning (fönsterstorlekar och lägen), energiproduktion (väderstreck solceller) och materialval (fasadens tålighet mot fukt).
Välj lokalt
Vi väljer lokalt där vi kan för att minska transporter och för bättre förankring till platsen. Indirekt ger det även fördelar för utvecklingen av lokalsamhällen med höjd teknisk kompetensnivå på fler orter i landet.
Minska koldioxidutsläppet
Vi har kompetens att redan från start, de tidigaste skedena, skapa en klimatkalkyl som vägledning i avgörande programval. Denna utvecklas under hela projektets gång, justeras och anpassas, till en färdig klimatdeklaration. Från januari 2025 kommer nya begränsningstak att lagstadgas (ett maximalt godkänt utsläppsvärde per byggnad) vilket gör att den tidiga klimatprojekteringen blir avgörande för att möjliggöra projektet. Just det är vi experter på.
Hållbar livsstil
Att främja hållbar livsstil innebär att människan ska ha tillgång till klimatsmarta lösningar för att lätt kunna ställa om till ett hållbart samhälle. Det kan handla om att bo på mindre yta och ha tillgång till fler allmänna ytor man delar med sina grannar. Eller att kunna låna, byta, dela ägodelar med varandra. Vardagen förenklas även om man har tillgång till hållbara färdsätt.
Från linjär till cirkulär
Omställningen från linjär till cirkulär ekonomi är grundläggande för att vi ska kunna uppnå klimatmålen 2030 och 2045. I en cirkulär ekonomi används saker och ting så länge som möjligt i kretslopp som förbrukar minimalt av jordens resurser. Vid gestaltning av nya byggnader bör återanvändning/återbruk övervägas vilket kan handla om val av fasadmaterial, belysningsarmaturer, VVS-produkter, golv etc. I utemiljön kan det handla om natursten, cykelställ, bänkar, belysning och växter.
Minimera material
Minimera material handlar både om att hushålla med material under uppförandet av byggnaden såväl som att undersöka om återanvänt material kan användas. Materialkvaliteten är avgörande för att förlänga ombyggnadsintervallen. För att skapa goda förutsättningar för att minimera avfall kan vi använda standardmått för att undvika spill samt använda vår BIM-modell för mängdförteckning som underlag för besparingsområden.
Verka för klimatpositiv design
Att verka för klimatpositiv design innebär att aktivt skapa möjlighet till kollagring eller förnybar energi inom ett projekt. På så sätt kan vi balansera utsläppen som projektet genererar för att nå en klimatneutral byggnad. Genom att exempelvis bygga i trä skapas en kolsänka som binder CO2, speciellt gynnsamt är det i långlivade produkter som exempelvis i en byggnadsstomme. I landskapsarkitekturen är långlivade växter, framför allt träd, med stora rotsystem bra.
Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som ekosystemen ger människan. De delas in i fyra kategorier; stödjande, reglerande, kulturella och försörjande. De stödjande tjänsterna är grundläggande och avgörande för att de tre övriga ska kunna fungera och handlar bl.a om biologisk mångfald och fotosyntes. I en tät stad med begränsad friyta måste många platser vara mångfunktionella och kunna leverera flera tjänster på samma yta, t.ex både vara rekreativ, vara livsmiljö för pollinerande insekter och dessutom kunna hantera värmeböljor. Ett nära samarbete mellan hus- och landskapsarkitekt är förutsättningen för ett gott resultat.
Flexibilitet
Flexibilitet kan vara flexibla byggnader och demonterbar inredning som kan förändras över tid och anpassas till nya behov utan omfattande renoveringar eller nybyggnation. Om en byggnads struktur gör att den kan få nytt liv minskar vårt behov att bygga nytt. De flesta hus är ju redan byggda.
Verifiera hållbarheten i projekten
Efterfrågan på icke verifierbart hållbara projekt kommer inom kort bli kraftigt sänkt, detta delvis utifrån den klimattaxonomi som sannolikt kommer att träda i kraft. För projekt som inte har uttalade miljömål strävar vi ändå efter att hitta en certifiering som passar projektets förutsättningar och mål.
10 fokusområden Social hållbarhet
Ett av fem barn i Sverige lever med låg ekonomisk standard och fem procent av landets totala befolkning bor i utsatta områden. Arkitektur är en viktig samhällsbärande faktor och det finns mycket vi kan göra för att förändra mångas livssituation till det bättre. Vi har identifierat 10 fokusområden för social hållbarhet som vi jobbar extra intensivt med i projekt.
Ta tillvara på platsens förutsättningar
Alla platser har befintliga sociala strukturer att förhålla sig till. Genom att identifiera analysera och på djupet förstå exempelvis ett områdes sociala karaktär och identitet samt kultur och historia kan vi möta människors behov och stärka redan positiva aspekter.
Platser att mötas
En viktig aspekt av social hållbarhet är att skapa platser för människor att mötas då det bygger sammanhållning och trygghet. Genom att skapa mötesplatser på alla nivåer och skalor, från stadsnivå till det lokala området och bostadshuset, ges många möjligheter till sociala interaktioner.
Goda kopplingar
Tydliga kopplingar inom ett område i relation till omgivningen gör det lätt för människor att röra sig. Det skapar jämlik tillgång till alla samhällsfunktioner samt möjlighet till möten. Ett område som är rumsligt begränsat riskerar att öka risken för stigmatisering och fördomar. Genom att utveckla kopplingarna och förändra de rumsliga sambanden, exempelvis med nya gång- och cykelstråk, parker eller skapandet av målpunkter kan flödet av människor öka.
Rörelsefrihet
Det är viktigt för alla grupper att lätt kunna nå service, arbetsplatser, grönområden och olika sociala mötesplatser. Genom att planera för bra gång- och cykelmöjligheter skapas också en bättre omgivning för natur och hälsa, när minskat bilåkande ger mindre buller och luftföroreningar. Att kunna gå och cykla på ett tryggt och smidigt sätt i vardagen skapar en rörelsefrihet och möjlighet att upprätthålla sociala relationer.
Tillgängligt för alla
I ett demokratiskt samhälle ska staden vara till för alla. För att alla grupper i samhället ska kunna ta del av samhällsservice, offentliga platser och kunna delta i sociala sammahang är det viktigt att alla kan röra sig fritt i den fysiska miljön. Det handlar både om att kunna ta sig fram oavsett förmåga såväl som att känna sig inkluderad.
Blandade boendeformer
Dagens bostadsmarknad är exkluderande för många och bostadssegregationen medför väldigt varierade levnadsvillkor. För att positivt påverka människors hälsa behövs det fler bostäder till en rimlig kostnad och större social blandning i städerna. I befintliga områden behöver vi komplettera bebyggelsen med de boendeformer som saknas. I nya områden gäller det att ha ett helhetsperspektiv, från stadsbyggnadsnivå till kvarter och enskilda byggnader.
Tillgång till gröna platser
Att grönska bidrar till främjad hälsa hos människor är bevisat genom mängder av studier. Tre aspekter påverkar grönområdets hälsofrämjande egenskaper; tillgången på diversifierade grönområden, hur lätta de är att nå och vilka kvalitéer området har. Tillgång till grönska är en förutsättning för jämlik hälsa och olika typer av upplevelsevärden. Genom att involvera människor i planering och design av nya gröna platser får förändringen stor effekt för det lokala samhället, speciellt i utsatta områden.
Funktionsblandning
En levande och trygg stad har en balanserad blandning av arbetsplatser, service och boende. Ett jämlikt samhälle förutsätter tillgång till vård, service, idrott och kultur m.m. Genom att planera för områden med funktionsblandning skapas levande områden med aktiviteter under olika tider på dygnet. När människor vistas på̊ platser skapas en känsla av trygghet.
Ur barnens perspektiv
Eftersom barn inte själva har möjlighet att påverka sin situation är de särskilt utsatta och beroende av samhället och de vuxna. Därför är det viktigt att säkerställa att få med barnperspektivet i samhällsplaneringen. Vi följer självklart barnkonventionens mål och direktiv.
Arkitektur för välmående
Människor spenderar runt 90 procent av sin tid inomhus. Forskning visar att den fysiska miljön har stor inverkan på människors hälsa och välmående.
Faktorer i fysiska miljön som påverkar välmåendet handlar om bl.a luftkvalitet, ljudmiljö, dagsljus och temperatur. En god inomhusmiljö är också en fråga om jämlikhet. Vi skapar mänskliga och närande miljöer utifrån WELL Building Standard och neuroarkitektur.