Framtidens lärmiljö är både fysisk och digital

Den globala pandemin har påverkat oss alla i samhället, så även skolelever och deras lärmiljöer. Sedan i mars har all undervisning på gymnasium, universitet och högskolor skett digitalt hemifrån. Där digitaliseringen av skolans lärmiljöer har satts på prov. Detta har påskyndat den utveckling som redan var igång till att ske i rekordfart. Vi frågade Louise Lindquist Sassene, affärsområdesansvarig för samhällsfastigheter, om hur hon tror att framtidens skola kommer se ut.

– Svårt att säga, men vi har helt klart tagit ett steg i rätt riktning. Innan har utvecklingen drivits av eldsjälar, nu ”tvingas” alla på bred front tänka nytt och digitalisera sitt arbetssätt. Vi kommer säkert även se skollokaler på ett helt annat sätt framöver. Istället för att lokalerna står tomma kvällar, helger och lov kommer vi ha mer flexibla lokaler och samutnyttja dessa med organisationer och föreningar för att få ut maximalt av byggnaden. Treterminssystem vore också relevant och är görligt under nuvarande lagrum. Ju mer vi kan nyttja lokalerna desto större blir motivationen till att bygga bättre skolor. Vi kommer inte ha råd att låta lokaler och klassrum stå tomma. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det inte heller varken rimligt eller försvarbart att inte utnyttja de lokaler som redan finns.

 

Men kommer vi ens behöva våra fysiska skollokaler?

– Ja det kommer vi. Skolan har både ett demokratiskt och kompensatoriskt uppdrag som blir allt mer viktigt. Att ha en fysisk plats att gå till, träffa vänner och få yttre stimuli kommer även framöver vara viktigt. Ergonomi, ljus, ljud och luft-förhållande kommer alltid att vara viktiga komponenter för en bra lärmiljö. Vi får heller inte glömma att det finns många barn och unga som idag har dysfunktionella hemförhållande eller en diagnos inom autismspektrat som gör att det blir extra viktigt för dessa att komma bort från hemmet och ha en fast rutin.

 

 

Hur kan vi som arkitekter tänka?

– Vi som arkitekter behöver komma in tidigt i processen och se till att rätt personer är med från början. Arkitekter har en oerhört viktig roll där vi kommer in som rådgivare och experter och kan på så sätt hjälpa rektorer och skolor att fatta rätt beslut – förankrat i pedagogiken, som håller över tid. Vi behöver också ta ansvar och vara mer delaktiga och aktiva i debatter och diskussioner över hur framtidens skola ska se ut. Den fysiska lärmiljön utgör ungefär 16% av den totala lärsituationen, om dessa 16% är usla, ja då säger det ju sig självt att vi kan vara med och påverka!

 

Hur långt har vi kommit i utvecklingen av den digitala lärmiljön idag?

– Det finns flera goda exempel på skolor som redan kommit en bra bit på väg, Sundsta-Älvkullegymnasiet är ett sådant exempel. Där har man generella planlösningar med olika typer av arbetsplatser (gradäng, grupprum och större klassrum på 70 kvm) och arbetar ämnesöverskridande årskursvis. De olika våningsplanen ser likadana ut i alla byggnader och på så sätt blir det inte lika jobbigt att byta och växla rum. Special-salarna är samlade på ett enskilt våningsplan och lärarna har varit med och valt digital teknik. Utöver det finns det fler generella och sociala ytor – det sociala stråket, med gruppmöbleringar att sitta och plugga i.

En annan trendspaning är att sensorteknik allt mer börjat användas, inte bara för administration utan även för att utveckla pedagogiken, men där tror jag vi har en bit kvar för att utnyttja dess fulla potential.

 

Louise Lindquist Sassene, affärsområdesansvarig för samhällsfastigheter